HebyNytt

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i ”normal takt” de senaste åren – före momssänkningen

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt före momssänkningen och något mindre än i EU.

Annons

Granskning: prisökningar i linje med inflationen och EU

Efter de kraftiga prislyften 2022–2023 har debatten om matpriserna fortsatt. Men i en genomgång menar Länsförsäkringar att prisökningarna de senaste åren fram till momssänkningen på mat den 1 maj 2026 har legat inom normala ramar och dessutom varit i nivå med eller något lägre än i jämförbara EU-länder. För hushåll i Heby kommun, liksom i övriga landet, handlar det enligt analysen om att prisnivån fortfarande är hög – men att takten i ökningen har normaliserats.

”En återgång till det normala”

Länsförsäkringar beskriver att den snabba prisutvecklingen på livsmedel ebbade ut under våren 2023. Därefter, räknat från april 2023 och fram till momssänkningen den 1 maj 2026, fortsatte priserna ändå att stiga med cirka 5–6 procent i Sverige.

Chefekonom Alexandra Stråberg lyfter att lägre inflation inte betyder lägre priser, utan långsammare prisökningar:

- Lägre inflation innebär inte lägre priser utan långsammare prisökningar. Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt. Det vi har sett är alltså snarast en återgång till det normala, säger Alexandra Stråberg.

Sverige i nivå med – eller något lägre än – Europa

Enligt Länsförsäkringar har den svenska ”matkassen” inte blivit dyrare än i andra europeiska länder under den senaste treårsperioden fram till momssänkningen.

- Den svenska matkassen har inte blivit dyrare än i andra europeiska länder och de senaste tre åren har prisökningen faktiskt varit något lägre i Sverige än i övriga Europa, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Matmomsen: ”Raderar ut” tre års uppgångar

De siffror Länsförsäkringar hänvisar till i sin jämförelse avser tiden före momssänkningen (till och med april 2026). Om momssänkningen räknas in blir bilden annorlunda, enligt Stråberg:

- Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023. Det är såklart en lättnad för svenska hushåll, även om effekten sannolikt är tillfällig, Säger Alexandra Stråberg.

Så ser prisutvecklingen ut enligt tabellen

Period Mått Förändring
Mars 2023–mars 2026 Livsmedel och alkoholfria drycker, Sverige 6,0%
Mars 2023–mars 2026 KPI, Sverige 5,7%
Mars 2023–mars 2026 Livsmedel och alkoholfria drycker, EMU 8,2%
Mars 2023–mars 2026 Livsmedel och alkoholfria drycker, EU 8,9%
Mars 2021–mars 2026 Livsmedel och alkoholfria drycker, Sverige 33,2%
Mars 2021–mars 2026 KPI, Sverige 23,4%
Mars 2021–mars 2026 Livsmedel och alkoholfria drycker, EMU 32,8%
Mars 2021–mars 2026 Livsmedel och alkoholfria drycker, EU 36,8%

Längre perspektiv: före pandemin steg mat snabbare än inflationen

Som jämförelse lyfter Länsförsäkringar även perioden januari 2010 till januari 2020, där priserna på livsmedel och alkoholfria drycker i Sverige enligt SCB ökade 19,3 procent medan KPI ökade 10,7 procent.

Annons

Hög prisnivå kan fortsätta prägla debatten

Länsförsäkringar sammanfattar att matpriserna i Sverige har följt både den allmänna inflationen och omvärlden, men att prischocken 2022–2023 slog hårt mot hushållen. Osäkerheten om framtida förändringar beskrivs också som stor, bland annat med hänvisning till oroligheter i Hormuzsundet.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi