Delårsrapport visar att Heby inte når balanskravet

Heby kommun prognostiserar ett årsresultat på 1,2 miljoner kronor för 2026, men när balanskravet räknas om landar utfallet på minus 8,4 miljoner kronor. Kommunens revisorer konstaterar i protokollet att kommunen därmed inte uppnår god ekonomisk hushållning.

Bakgrund

Delårsrapporten för 2026 presenterades vid ett möte mellan kommunfullmäktiges revisorer och kommunstyrelsen den 13 oktober 2026. Kommundirektören och ekonomichefen gick igenom rapporten, med fokus på helårsprognosen och hur den förhåller sig till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning.

Delårsrapporten visar att årets resultat beräknas bli 1,2 miljoner kronor. När hänsyn tas till balanskravet och orealiserade vinster i pensionsstiftelsen blir dock bilden en annan. I protokollet noteras att "balanskravsresultatet är negativt och uppgår till -8,4 mnkr ... Kommunen bedöms därför inte uppfylla god ekonomisk hushållning".

Fram till augusti har nettokostnaderna ökat med 4,1 procent, medan skatter och generella statsbidrag bara vuxit med 2,5 procent. Enligt noteringarna i protokollet understryker detta behovet av snabba åtgärder och stärkt kostnadskontroll.

För mer om hur läget utvecklades, se Heby kommuns nämnder får sparkrav efter minusprognos.

Känslighetsanalys och ekonomisk sårbarhet

Delårsrapporten innehåller en känslighetsanalys som visar hur förändringar i ekonomi och verksamhet påverkar resultatet. En kronas ändrad utdebitering beräknas påverka resultatet med 34,6 miljoner kronor.

Antalet brukare i särskilt boende har stor betydelse. En förändring med tio brukare, fler eller färre, uppskattas ge en effekt på 12,8 miljoner kronor. En procentenhets förändring av skatteunderlaget motsvarar enligt analysen 11,5 miljoner kronor.

Även ränte- och löneförändringar påverkar ekonomin tydligt. En förändring på en procentenhet i räntenivån beräknas påverka resultatet med 7,3 miljoner kronor, medan en motsvarande förändring av lönerna påverkar med 5,1 miljoner kronor.

Risker för kommunens ekonomi

I riskbilden som lyfts fram i delårsrapporten nämns lågkonjunktur, hög arbetslöshet, svag demografi och kompetensbrist som centrala faktorer. Samtidigt finns många parallella utvecklingsbehov inom styrning, digitalisering, AI, beredskap och informationssäkerhet. Enligt protokollet kan detta försvaga kommunens förmåga att prioritera och genomföra nödvändiga åtgärder.

Flera nämnder prognostiserar dessutom betydande negativa budgetavvikelser. Bland dem som nämns i protokollet finns vård- och omsorgsnämnden, bygg- och miljönämnden samt utbildningsnämnden. Dessa underskott bidrar till den samlade ekonomiska pressen på Heby kommun.

Tidsplan och nästa steg

Punkten behandlades vid revisorernas sammanträde som en informationspunkt efter presentation av kommundirektören och ekonomichefen. Själva delårsrapporten och eventuella fortsatta beslut om åtgärder framgår inte av den del av protokollet som refereras här.

Heby kommun, 13 oktober 2026, § 63.