Analys pekar på miljardnota vid missade klimatåtaganden

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet som tagits fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Bedömningen gäller främst den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transporter och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt uppgifter som IVL hänvisar till bedömer regeringen att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger samtidigt Sverige möjlighet att täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton av detta underskott med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flex.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Kostnad för ETS-flex: 5–8 miljarder kronor

IVL uppskattar att användningen av ETS-flex innebär en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars skulle kunna säljas. Kostnaden bedöms till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Efter ETS-flex kvarstår ett gap på 5,8 miljoner ton

När möjligheten att använda EU ETS-rätter räknats av återstår enligt analysen ett utsläppsgap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga vägar framåt:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade Annual Emission Allowances, AEAs). IVL pekar på att kostnaden är osäker eftersom många medlemsstater samtidigt har underskott i ESR-sektorn.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. IVL uppskattar kostnaden till 11–22 miljarder kronor (utöver kostnaden för att använda EU ETS-rätter).
• Missa åtagandena. Då skrivs det kvarvarande utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om Sverige missar även nästa år sker en ny uppräkning med 8 procent, vilket enligt IVL ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna ovan kan ekonomiska sanktioner bli aktuella. IVL hänvisar till tidigare rättsfall i EU-domstolen och bedömer att sanktioner kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.