Nationella mätningar visar minskning i stadsmiljö – men fimpar och snus står för största delen

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Enligt rapporten har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, men nikotinrelaterat skräp som fimpar och snus dominerar fortfarande. Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026.

Många ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger ungefär en av tio att de själva har skräpat ner.

30 % mindre skräp i stadsmiljö – flera plastprodukter minskar

För första gången redovisar nationella mätningar hur skräpet utvecklats över tid. Enligt Håll Sverige Rent har mängden skräp i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023.

– Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Exempel på skräp som minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: minus 73 %
• Plastkorkar: minus 62 % (efter regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: minus 62 %
• Påsklämmor: minus 81 %

Fimpar och snus vanligast i städer

Trots att rökningen minskar uppger Håll Sverige Rent att nikotinprodukter fortsatt är det vanligaste skräpet i svenska stadsmiljöer. Den nationella skräpmätningen från 2025 visar att fimpar utgör 46 % av allt skräp och snus 23 %. Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål uppges nikotinskräp stå för cirka 70 % av skräpet som hittas i stadsmiljö.

– Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på, säger Josefin Carlring.

Vardagsexempel: över 1 000 skräp på vägen till jobbet

Håll Sverige Rent har översatt resultaten från den nationella skräpmätningen till ett exempel: På en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål.

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: för långsam minskning

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Håll Sverige Rent bedömer dock att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. Nationella skräpmätningar 2023 och 2025 uppges inte visa några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet högst

Mätningar av strandskräp visar tydliga skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025 (en ökning med 55 % jämfört med 2024). Enligt Håll Sverige Rent är detta 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). 99 % av skräpet längs västkusten uppges vara plast, där en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket enligt pressmeddelandet ligger under EU:s gränsvärde.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällen var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt Håll Sverige Rent.