Vittinge – tegelbruket, bykänslan och framtidens tågstopp

Vittinge ligger kanske inte i rampljuset varje dag, men för många i Heby kommun bär orten en särskild tyngd – som industriminne, som trygga kvarter för barnfamiljer och som ett av kommunens sex bärande tätortsnav. Här samsas arkitektoniskt arv i form av taktegel som prytt svenska villatak i generationer, en ny skola för de minsta och planer som kan ge Vittinge ett eget tågstopp igen. Denna text samlar det viktigaste för dig som bor här eller funderar på flytt till byn.

Vittinges rika tegelarv

Allt börjar med lera. Från 1870-talet och framåt blev Heby–Vittinge–Sala ett av landets mest produktiva tegelområden, och mitt i detta ståtar Vittinge tegelbruk – grundat 1872 (Haulins tegelbruk). När konkurrenterna föll ifrån under 1900-talets andra hälft valde Vittinge att modernisera: efter en svår brand på 1950-talet återuppbyggdes bruket, satsade på tunnelugn och mekanisering och finns i dag kvar som en av landets sista större tillverkare av klassiskt taktegel. Det gör Vittinge unikt i nationell skala: här finns fortfarande hantverk och industri som kopplar tillbaka till det gamla tegelriket.

Vittinge i vardag och kommunal planering

Vittinge är liten men tät; invånarantalet ligger runt 600 (2020) på en yta som ger ett tätortsmässigt intryck. Bebyggelsen domineras av villor med trädgård, kompletterade av ett mindre bestånd flerbostadshus i centrum. Den nybyggda Vittinge skola (F–3) och Ösbylunds förskola visar kommunens vilja att satsa på lokal service – en konkret markering efter tidigare oro för skolans framtid.

• Skola/förskola: modern, samutnyttjad anläggning som säkrar lokalt elevunderlag.
• Bostadsutveckling: DP 399 pekar ut centrala lägen för 2–3 vånings flerbostadshus; "Växande Vittinge" erbjuder nya villatomter i Ösbylund.
• Kommunikationer: riksväg 72 gör bilpendling enkel, medan Dalabanan passerar strax söder om orten — i dagsläget utan tågstopp.

Vad Vittinge betyder för Heby

Trots sin storlek är Vittinge en viktig pusselbit i Hebys flerkärniga struktur. Tre aspekter syns särskilt tydligt:

1. Industriell identitet: Tegelbruket är inte bara en arbetsgivare utan också en symbol – "Vittinge" är ett kvalitetsnamn i byggbranschen.
2. Pendlingsmöjlighet: Läget i Mälardalen gör Vittinge till ett attraktivt val för dem som vill bo lugnt men pendla till Uppsala eller Sala. Frågan om ett nytt tågstopp är även en fråga om hållbarhet och minskat bilberoende.
3. Social infrastruktur: skola, kyrka och byalag håller ihop vardagslivet och utgör motorer i lokalt utvecklingsarbete.

Guldkorn och mindre kända fakta

• På 1950-talet stod området Heby–Vittinge–Sala för mer än hälften av Sveriges takpannor – ett historiskt industriklioster få känner till fullt ut.
• Vittinge tegelbruk är en av de få produktionsplatserna kvar i Sverige för klassiskt lertegel, vilket ger orten ett ovanligt nationalkulturellt värde.
• Historiskt var Vittinge stationssamhälle – i dag passerar Dalabanan utan uppehåll, men planen om ett framtida tågstopp är uttalad i kommunens översiktsplan till 2040.

Senaste nytt och hur framtiden ser ut

Det senaste från Heby kommun är tydligt: i översiktsplan 2040 (antagen våren 2026) pekas Vittinge ut som en av tätorterna där utveckling av bostäder, service och transportinfrastruktur prioriteras. Conkreta punktinsatser är:

• Arbete för ett tågstopp i Vittinge och kapacitetshöjande åtgärder på Dalabanan.
• Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelstråk, bland annat bättre kopplingar mellan Morgongåva och Vittinge.
• Detaljplaner (som DP 399) för flerbostadshus i centrala lägen och projektet "Växande Vittinge" med nya villatomter.

Utmaningar återstår: tills tågstopp blir verklighet är bilberoendet stort, serviceunderlaget är begränsat i en liten ort och befolkningens sammansättning måste hanteras för att säkra långsiktig service. Men med tegelbruket som industribas, en ny skola på plats och aktiva lokala krafter i byalag och föreningsliv har Vittinge förutsättningar att växa hållbart – både som hemort och som namn på Sveriges kartor för klassiskt tegel.

Vittinge är mer än en punkt på riksväg 72. Det är en plats där historia och vardag möts, där lera blev takpannor och där framtidens pendling och bostadsval planeras i kommunens vision för 2040. För oss i Heby är det en hembygd att vara stolt över – och en ort att följa noggrant när planerna nu börjar bli verklighet.